Nu börjar det kännas skakigt igen

Sen imorse. Bara fem minuter, men ändå.
När vi kom till Sthm blev vi stående innan Centralen eftersom man inte hade spår till oss. Så långt var vi i tid, alltså. Märkligt att man inte har spår till ett tåg som kommer i tid. Men det är väl som med dominobrickor...

Just nu sitter jag på ett över 40 minuter föresenat X2000 hem. Orsaken var ett dörrfel, enligt kundtjänst inne på Centralen.
Restidsgarantin redan inskickad.
Tröstar mig med en Plopp tilll kaffet.

Hur gick det med SJ:s ambition att tågen skulle repareras och tidtabellerna hållas?
Ska det bli som okt-nov förra året igen?
Det pallar jag inte, tror jag.

Läs om en mardrömslik bröllopsresa med SJ och självmorden som de stackars förarna måste stå ut med.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0